Det måste vara något fel på mig.

Det vore lika bra om jag inte fanns, då skulle jag inte ha några bekymmer, sorger eller besvär. Då skulle jag slippa alla jävla plågor med ekonomi, ge katten mat, rengöra kattlådan, duscha, städa, borsta tänderna, laga mat, äta mat (kan vara angenämt ibland dock) eller helt enkelt vara social! Jag vill, men inte tillräckligt mycket tydligen.

Mitt undermedvetna vill bara hålla en låg profil, sätta mig vid datorn och bara sitta där ända tills domedagen är kommen. Inga bekymmer, inga sorger, inga besvär. Bara finnas till.
Men mitt medvetna vill annat. Visst vill mitt medvetna allt det där också, men det vill så mycket mer. Mitt medvetna vill skaffa familj, ett bra jobb, ha bra lön, fler intressen, fler vänner och allt som allt ett bättre liv.

Men mitt undermedvetna tar över ibland, det sätter mig här som ett kolli och ändå så lever jag livet. Jag sitter här framför min dator och bara finns till. Jag chattar, spelar, delar, gör musik, lyssnar på musik och bara finns till.

Det är då jag mår som bäst. Ända tills verkligheten hinner ikapp mig.
Varje dag bävar jag inför att plocka upp posten, tänk om det är till mig, något som tvingar mig till att tycka, tänka eller göra något aktivt. Då rasar allting igen. Där ligger en räkning på 1230 spänn för nåt skit med internet som måste betalas. Jag vet hur mycket pengar jag har kvar, 1230 spänn är väl ingenting, så jag betalar.

Det går en vecka utan bekymmer, sen frågar någon hur mycket pengar jag har, så jag säger hur mycket jag har. Morsan påminner mig senare om att kontrollera hur mycket jag har och skit, har bara 20 spänn kvar, vad i helvete har hänt? En utgift på 1230 spänn, vad kom det ifrån? Kollar igenom listan och ser att det är skiten med internet. Hur kan jag ha så lite pengar kvar, det var ju bara en liten del av det jag hade kvar!

Så går jag och oroar mig tills nästa gång jag får in pengar. 5300 spänn, fan va bra, då behöver jag inte bekymra mig mer, så jag åker och handlar mat för 900 spänn och det hela börjar om.


Jag heter Claes. Jag har Autism.